Hjulen på bussen snurrar runt runt runt. Och det är rätt stor chans att biffen jansson sitter I den. I 25 år har han turnerat världen över som gitarrtekniker och turnéledare för några av rockens stora. Nu rattar han kylbilen från holy smoke bbq genom sverige på den köttiga rutt som går under namnet holy trail.
LUCIATID, JÄMTLAND, 2019. Magnus Nilsson har planerat för den stora finalen rätt länge. Hans restaurang Fäviken har haft två stjärnor i
Michelinguiden och utsetts till en av världens 50 bästa restauranger hur många gånger som helst. Men efter tio år är det dags för något annat. Nu har han bjudit in all personal som nånsin jobbat på Fäviken till en avskedsfest som hela Åre talar om. Magnus tänker knappast stå i köket själv. Istället har han hämtat in gästkockar som får laga sådant käk som han själv gillar. Och han har bokat ett par av sina favoritband som ska ta hand om sången, dansen och stämningen.
Johan Fritzell och Johan Åkerberg från Holy Smoke BBQ är inbjudna som gästkockar. I baren sitter The Hives med sin gitarrtekniker. Biffen Jansson är trött som en mört.
Nån dag innan spelningen i Fäviken kommer någon i Fagerstas finest på att instrumenten är kvar nere i München. Biffen Jansson kör 100 mil från Göteborg och 100 mil tillbaka. Sen sätter han sig och kör de dryga 100 milen till Åre. Sova får han göra sen. Det blir några öl och lite snack med Johan och Johan. Det är ett par veckor kvar tills folk ska börja hosta i Wuhan men mötet mellan Holy Smoke BBQ och The Hives i Fäviken i kombination med den ännu okända pandemin ska leda till kul business inom några månader.
– Vi svingade en bägare och blev vänner. Jag och Vigilante Carlstroem i The Hives åkte ner och hängde med Johan i Höganäs en helg. Jag fick se hur ett äldre par gick ut från Smoke House och bar på lådor. På grund av covid hade Holy Smoke börjat sälja matlådor. Jag sa till Johan att fyll min bil med is så kör jag upp en massa kött till Göteborg. Vi skojade om det på kvällen, att man borde ha en glassbil för vuxna. Sen hade Johan plötsligt köpt en kylbil. Och jag hade inte längre något jobb på grund av pandemin. Så kom det sig.
Vi träffas på Sundstorget i Helsingborg. Biffen kommer dit i den stripade Renault-bilen med Holy Smokes vita logga på svart. Bilen drar blickarna till sig. I de här trakterna känner precis alla till Holy Smoke. Biffen är just klar med den sydligaste rutten. Höganäs-Kristianstad-Lund-Malmö-Höganäs.
– Jag har mina stopp och mina tider. Men vi har ingen trudelutt, som glassbilen har. Vi har skämtat om den grejen men jag står ju ofta på parkeringar utanför Systembolaget och affärer. Vi vill inte störa. Vi ska synas men inte höras. Kunderna är alla möjliga. Från 17-åriga Elsa till fotbollsproffs och rockstjärnor. Men om det svänger in en amerikanare på parkeringen, då är jag rätt säker på att den bilen ska till mig. Är det bara någon enstaka leverans så messar jag kunden och kör hem direkt till villan.
Biffen Janssons liv ser inte ut som ditt och mitt. Han är långt från kontorsrum där det pratas om processägarskap och genomlysningar, långt från inrutade dagishämtningar. Han har varit ute på vägarna i rockens namn sedan den första turnén med Clawfinger i mitten av 90-talet.
– Vi gjorde en klubbspelning på The Tivoli i Helsingborg. Sedan satte vi oss och körde ner till Tyskland för Rock Am Ring. Det tog fart över en natt. Clawfinger var en av huvudakterna på festivalen och avslutade en av kvällarna. Bon Jovi och Metallica var också headlines. Jag åkte med Backyard Babies på den tiden också.
HUR HAMNADE DU I SÅPANS VÄRLD? DU VAR MED I VILLA MEDUSA TIDIGT?
– Det var jag och Adde i Hardcore Superstar som alltid måste stanna för att kolla på Villa Medusa. Hans barndomsvän var med där. Jag tyckte att den killen var en jävla idiot och då sa Adde att ”anmäl dig själv då om du är så jävla bra”. Nästa dag var jag anmäld. De ville ha folk som var tatuerade och betedde sig. De ville väl att jag skulle vara en suput som ställde till det, men tji fick dom. Jag satt mest hemma och softade. Jag gillar att ta det lugnt. Jag gillar i och för sig konstiga grejer och att spela apa också, men det är ju ingen som ska gå därifrån och må dåligt.
DE VILLE HA FOLK SOM VAR TATUERADE OCH BETEDDE SIG. DE VILLE VÄL ATT JAG SKULLE VARA EN SUPUT SOM STÄLLDE TILL DET, MEN TJI FICK DOM.
Biffen hugger in på sitt marockanska lammlägg, signerat Alex Sehlstedt på Helsingborgsrestaurangen Kigo. Biffen är egentligen lite skeptisk till lamm men blir övertalad och inte en millimeter besviken. Det blir snack om såpor. Han har även varit med i Club Goa och gästspelat flera gånger i Vita lögner. Det blir anekdoter. Vi pratar om Hisingen och BK Häcken. Biffen är en av de 3 631 personer (publiksnitt 2019) som går på Bravida Arena vid foten av Ramundberget. Han har Hisingen i blodet. Född och uppvuxen, hela tiden basen och hjärtat. Vi pratar om Älvsborgsbron och Götaälvbron, två monument av skär skräck för en som lider av brofobi. Biffen säger att han kan förstå att nån kan drabbas av brofobi. Själv gillar han inte rulltrappor. Det var en gång när han skulle hälsa på Slash i Bangkok, åtta våningar upp. Ett myller av rulltrappor kors och tvärs. För mycket, yrsel, hjärtklappning. Sedan dess får han stålsätta sig varje gång.
Biffen berättar om hur han lärde känna Jim Dunlop, ikonen med gitarrpedalerna och effekterna. Det var kärlek direkt. När Biffen turnerade med In Flames i USA och en pedal gick sönder kom Jim Dunlop personligen och levererade en ny vid nästa stopp i San Francisco. Han berättar om turnén med The Haunted och Damageplan, bandet som tog vid när Pantera splittrades. Det var två spelningar kvar på turnén när Biffen flög hem till Göteborg. För att mötas av det fruktansvärda beskedet att bandets grundare Dimebag Darell makabert nog blivit mördad på scen i Columbus, Ohio.
– Jag fick samtalet mitt i natten. Visste inte om det var sant. Det här var 2004 och det var gick inte lika snabbt på nätet. Ringde en reporter på Expressen, som till slut kunde få det bekräftat. Det var overkligt, hemskt. Det här var människor jag just bott ihop med.
– Jag tror det är lite som att göra lumpen. Man blir jävligt tight när man bor ihop under speciella förhållanden under en lång tid. Man löser saker ihop. Nu har jag i och för sig inte gjort lumpen, för jag rymde. Vi var tre killar som åkte ner från Göteborg för att rycka in i Halmstad. Jag var den enda som var positivt inställd. Men först fick en kille en massa elakt skäll för att han inte kunde bädda och sen serverades vegetarisk köttfärssås. Jag hoppade ut från ett fönster och stack hem. Nästa dag åkte jag med mamma till psyket och fick utskrivet ett papper där det stod att jag inte klarade att sova borta, och så var den saken utagerad.
NÄSTA DAG ÅKTE JAG MED MAMMA TILL PSYKET OCH FICK UTSKRIVET ETT PAPPER DÄR DET STOD ATT JAG INTE KLARADE ATT SOVA BORTA, OCH SÅ VAR DEN SAKEN UTAGERAD.
Vi kommer in på den senaste videon med kanadensiska Danko Jones, I want out. En låt som handlar om pandemin och som har en viss Biffen Jansson som huvudrollsinnehavare.
– Patrik Ulvaeus som hade gjort Danko Jones förra video är en god vän till mig. Det fanns en roll inskriven i det nya manuset där någon skulle titta på sin spritflaska och hälla ut innehållet. Patrik tyckte att den rollen kunde passa mig som hade varit nykter i några månader. Han kom till Hisingen med kamerorna. När vi var klara frågade han mig om jag inte hade lust ta på mig olika kläder och skoja till det. Och så blev det hela videon. Holy Smoke-bilen är också med. Danko Jones visste inget, men köpte hela grejen. Den har haft 300 000 visningar på Youtube på nån månad så helt misslyckat blev det ju inte!
DU HETER BIFFEN PÅ RIKTIGT. DET STÅR SÅ I DITT PASS. BERÄTTA!
– Vi hade gjort 30 spelningar med Hardcore Superstar ute i Europa. I kontraktspapperen hette jag ju Biffen Jansson. På den här tiden fick man checkar. Jag kom hem till Göteborg och skulle casha in på banken. 30 checkar från lika många orter. Banken sa bestämt nej, checkarna kunde inte vara utställda på ett smeknamn. Jag hade ingen lust att göra om den där turnén med 30 stopp bara för att få nya checkar. Och Folkbokföringen vill inte låta mig byta namn till Biffen, vilket ju hade löst problemet. Men jag hade två polare som fått igenom sina namn Sleven och Venus. Kan man heta Sleven kan man väl för fan få heta Biffen? Jag var 30 år och borde få heta vad jag vill. När jag hänvisade till att Sleven fått godkänt gav de med sig. Jag har två gamla vänner som fortfarande kallar mig Niklas, annars är det ingen som gör det. Till och med mamma och pappa säger Biffen.
De senaste 20 åren har Biffen varit Biffen. En kringflackande vägarnas man. Nya gig, nya möjligheter, nya band. Hela tiden ringer det i telefonen. En gång försöker han ta det lite lugnare och hoppar på ett jobb på ett fritids när telefonen ringer igen. Det är Dark Tranquility som undrar om han inte ska med som gitarrtekniker till Korea. Där har han aldrig varit, det är klart han ska med.
– Turnélivet drar i en. Det är bara: USA? Kul! Jag är på. Men jag är lugnare nu. Det känns som att jag vill fortsätta att köra Holy Trail även när pandemin är över. Ett tryggare liv, ett att trivas med. Jag får väl köra kött på veckorna och göra festivalspelningar på helgerna.
Bara två gånger har han tagit semester på 25 år. Thailand båda gångerna. En av semestrarna sker mer eller mindre på order av The Hives. Bandet vill visa sin uppskattning och tacka för allt slit. Howlin’ Pelle och de andra tar reda på var Biffens syster befinner sig och skickar honom till samma lyxiga resort. Den andra gången tar han dykcert.
Biffen är en människornas man. Har lätt för att ta folk, dömer ingen. Någon har problem med alkohol, med nästa är det något annat. Biffen möter var och en. Han har ett sätt och han hugger i. Då får man kompisar. Kontakter ger kontakter. Jag frågar honom hur många kontakter han har i sin mobil. Kollar mina egna. 237 stycken. Det är nog rätt mycket. Biffen har över 2000. Nästan alla har något med musik att göra. Jag säger att Ola Rapace ju är skådespelare, men Biffen hävdar att Ola egentligen är musiker han också. Johan Fritzell och Johan Åkerberg är det däremot inte. Och deras namn är uppdaterade i mobilen. De heter inte längre Johan 1 och Johan 2.
– Jag hade problem att skilja på dem. Vilken var det nu som bodde i Höganäs och vem bodde i Stockholm? De var trötta på att jag ringde fel Johan. Så nu heter han i Stockholm Smaklöken. Det är ju han som är utbildad på Restauranghögskolan i Grythyttan.
Biffen känner till Holy Smoke redan när han möter Fritzell & Smaklöken första gången på den där vådliga vinterfesten i Jämtland. Kan berätta anekdoten om hur han först fick upp ögonen för konceptet. Det är en bra icebreaker om man för första gången möter grundarna IRL. Och anekdoten innehåller fler sköna smeknamn.
– Det var på Sweden Rock för några somrar sedan. Jag skulle möta upp mina kompisar Diffen och Hästen. De var glada, kan jag tala om. De hade just varit och käkat hos Johan och varit med på en cooking class med Aaron Franklin, pitmasterlegendaren från Austin, Texas. De tyckte att de lagt bra pengar på en bra sak och var helt uppspelta. Morgonen efter när de såg kontot var de kanske inte lika belåtna. Men de var frälsta och fick mig att gå till Holy Smokes ställe på festivalområdet. Då fattade jag ingenting om hur stora Johan och Johan var i de här matnörde-kretsarna.
– En gång åkte vi över för att hälsa på In Flames i studion i Los Angeles. Vi hade två programpunkter inbokade när vi vaknade.. Vi skulle dricka bärs och vi skulle besöka ett nytt smokehouse varje dag. Jag har också tyckt om mat, uppskattat livet kring maten. Men en middag för mig behöver inte ta 20 timmar att laga. Jag kan tycka att en korv i bröd är lika gott. Fävikens kokekorv. Fy fan vad god den var! Men jag har ju kompisar som går upp klockan 05 för att tända röken och sedan går de och lägger sig igen. Bland dem är ju Johan och Johan kungar. De är mer imponerade av att jag är kompis med dem än att jag är kompis med Ritchie Blackmore!
Lammläggen på hällbrödet är ett minne blott. Harissan och de marinerade oliverna också. Stora portioner. Jag funderar på att gå till Polarn & Pyret för att köpa mammabyxor. Biffen Jansson ska vidare. När bilen är parkerad i Höganäs ska han ta tåget till Stockholm för att göra ett kalas. En snubbe fyller 50. Snubben har hyrt in två stora Stockholmsakter för att spela. Biffen är där och tar hand om ännu ett jobb. Snart fyller han själv 50.
– Nåt kalas får det väl bli. Den dagen har jag varit nykter i ett år. Jag siktade på att klara ett år, men nu känns det som att jag lika gärna kan skippa det permanent. Jag trivs bra med att vara nykter, även om det tuffa kanske börjar nu med uteserveringarna och solen. Det var faktiskt Johan Fritzell som fick mig att ta steget. Han frågade morgonen efter en kväll hur jag mådde egentligen. Jag sa bra, vadådå? ”Eh, du drack 26 öl”. Men nu känns det bra. Just att fylla 50 känns knappt alls. Jag är likadan som när jag var 20. Jag har likadana kortbyxor. Det som händer är att man får lite mer ont i knäna. Annars kvittar siffrorna för mig. Det där är bara matematik som används för att separera oss.
NÄSTA DAG ÅKTE JAG MED MAMMA TILL PSYKET OCH FICK UTSKRIVET ETT PAPPER DÄR DET STOD ATT JAG INTE KLARADE ATT SOVA BORTA, OCH SÅ VAR DEN SAKEN UTAGERAD.
Tre röster om Biffen
PETER GERHARDSSON
Förbundskapten damlandslaget:
”Jag var ganska ny i Göteborg som tränare för BK Häcken. Jag skulle gå och se Nikola Sarcevic, sångaren i Millencollin, på Götaplatsen. När jag stod i kön kom en stor kille fram och klappade mig på axeln: är inte du Peter Gerhardsson? Jag visste inte vad jag skulle tro. Det kunde ju vara en supporter från nån rivalklubb. Men han drog upp tröjan och visade sin Häcken-tatuering. Vi hängde den kvällen. Björn Gelotte från In Flames var också med. Sen blev Biffen en av mina bästa kompisar. Jag bodde själv då och han ställde alltid upp. En gång skulle han skjutsa mig till läkaren. Jag överhörde samtalet när hans mobil ringde i bilen: ”En orm? Det fixar jag”. Det var Alice Coopers management som ringde och behövde en orm på scenen till spelningen på Liseberg. För Biffen är ingenting omöjligt. När jag och Linda hade bröllopsfest i Uppsala kom han med en lång film han klippt ihop med hälsningar från folk han kände. Håkan Hellström var med. Dregen också. Och Kent Norberg från Sator”.
Dregen
Backyard Babies, The Hellacopters m.m.
”Biffen är den enda människan i hela världen som man kan gå på Springsteen i Prag med och bara knalla rakt in i själva hjärtat förbi 23 security-vakter: ”Kom nu och hälsa på Bruce”, liksom. Han rör sig helt fritt utan vare sig biljett eller backstagepass, han känner allt och alla. Vi har jobbat ihop sen 1994 när Backyard Babies hade släppt första plattan och turnerade med Clawfinger. Det var jag som gjorde honom till gitarrtekniker, fast han inte kunde spela. Vi har gjort så mycket sjuka grejer ihop, Kiss på Stadion, allt. Det finns bara en Biffen, så kan man säga. Man har kul ihop med honom och det betyder mycket när man är på turné och har 15-16 timmar per dygn att slå ihjäl, som inte är jobb. Men han är också extremt professionell och har varit med om så mycket att ingenting förvånar honom. Sådant som får andra att flippa tar Biffen med ett upphöjt lugn. Han har typ räddat livet på mig ett par gånger, som när han fångade mig när jag trillade ner från scenen. I Köln kallas jag för Glass In The Ass-man. Jag skulle gå ner på knä och satte mig på en tom tysk ölsejdel – som gick sönder. Den satt djupt, stod rakt ut från höger skinka. Biffen rusade in på scenen och drog ut den som en stor jävla dolk. Jeansen var helt röda av blod. Det kunde gått illa. Biffen virade gaffatejp runt allt innan vi fick det ordentligt ihoptejpat på sjukhuset”.
Zak Tell
Frontman i CLAWFINGER:
”Biffens självbiografi skulle bli mer intressant än många rockbands. Han är ju ett hårdrocksfan sen barnsben som levt ett helt liv mitt i cirkusen och känner alla. Banden, crewen, fansen, bartendrarna. Och han har en förmåga att bli gillad av folk och älskar nog att vara en del av rockfamiljen. Han började som ljustekniker hos oss. Det var vår turnéledare som hittade honom på nån fritidsgård där han jobbade. Men han gör ju aldrig bara en sak. Han är som materialförvaltaren i ett hockeylag, tar hand om allt från handdukar till vad som helst. Han kommer alltid att ta sig fram på sin inställning och på att sprida goda vibbar runt sig. Det är speciellt att vara på turné, det är viktigt att ha rätt människor runt sig och Biffen lockar fram skratten och hjälper alltid till, det är aldrig något gnäll, det är en ynnest att ha få lära känna en sån kille”.
FAKTA / BIFFEN JANSSON
Familj:
Flickvän Annelie. Päronen Gittan och Bengt. Syskonen Susanne, Eleonor, Roger, Emil, Johan och Viktor.
Äter:
En halv special (korv I bröd med mos på) på Mariaplan I Majorna.
Dricker:
Tidigare var det öl, nu är det Ramlösa.
Lyssnar på:
Är en känslomänniska så det beror på var, när och hur. Älskar allt från det hårdaste till det mjukaste.
Läser:
Är dyslektiker så lyssnar istället. Det blir mycket poddar och ljudböcker när man kör 300 mil varje vecka. Helst deckare och biografier.
Tittar på:
Sucker för svenska deckare. Tusenbröder med Ola Rapace är bäst.
Aktuell som:
General tour manager för holy trail, en glassbil för vuxna som levererar rökt kött från Bräcke till hela sverige.